Ponyo - on the cliff by the sea

Ponyo.

崖の上のポニョ = Gake no Ue no Ponyo

Ponyo på klippan vid havet.

Ponyo - Studio Ghiblis svar på lilla sjöjungfrun skulle man också kunna skriva.

Jag gillar Ponyo. Ponyo är en slags fisk med ett mänskligt ansikte - mycket sötare än Seaman till Dreamcast bör tilläggas - som vill bli flicka. Hennes pappa tillåter det inte. Pappan är nämligen som Ponyo uttrycker det: En "ond" trollkarl.

Fast det förstås, ingen är väl egentligen "ond" i Ponyo. Pappan vill ju faktiskt bara Ponyos bästa - tror han. Tur då att mamma Ponyo kommer och reder ut saker och ting, så att det blir rätt. För endast genom äkta kärlek kan Ponyo bli en riktig flicka.

Studio Ghibli gör inte dåliga filmer, Studio Ghibli gör allt som oftast animerade mästerverk. Ponyo är inget undantag. Ponyo är en riktigt bra film, men om det är ett mästerverk låter jag vara osagt. Totoro är bättre om du frågar mig.

Animationerna är mästerliga, Storyn är lagom skruvad, Ponyo i flickform är bedårande. Ponyo i halv flick- halv fiskform är skrämmande lik Kermit.

Kanske Sgt. Keroro kan lära Hayo ett och annat om grodor? Om det nu var det han ville att Ponyo skulle likna efterlikna.

Studio Ghibli är det nya Disney. Fast i Japansk form, lite mer skruvat. Varför tar inte Disney efter Studio Ghibli och slutar med sina hemska CGI-filmer? Tecknat är överlägset allt, endast i den tecknade filmen kan filmskaparen nå sin fulla potential, berätta och visa de landskap som simmar utanför det perifera. Fler filmskapare borde förstå.

Vanlig spelfilm/CGI < Tecknat - alla dagar i veckan.

Ett sidospår.

Jag gillar inte realism, har aldrig gjort. Därför vanliga filmer som Finding Neverland, Sagan om Ringen, 300 osv. är överlägsa allt annat enligt mig.

Det går igen i mitt TV-spelande. Jag tror aldrig att jag spelat igenom ett diskbänksrealistiskt TV-spel. Därför avskyr jag amerikanska TV-spel. Bara löjlig FPS med stora vapen hit och dit.

Jag gillar inte ens att läsa realistiska böcker. Jo, om de har något att säga, har ett budskap, att förbättra. Rationalitet är överskattat. Förnuft likaså. Särskilt om det bara försöker vara.

Därför gillar jag Ponyo. Fast det inte är ett mästerverk.